Antal barn och ungdomar som behandlas för depression och ångest ökar. Det är betydligt fler flickor och unga kvinnor jämfört med pojkar och unga män som får behandling.
Det är också vanligare att unga flickor och kvinnor skadar sig jämfört med pojkar och unga män.
Tyvärr är det allt längre väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för såväl förstagångsbesök som utredning och behandling.
Samtidigt vet vi att det är bra att söka hjälp tidigt om du tror att ditt barn / din ungdom har en depression. De flesta blir bättre efter några veckor med rätt behandling (beteendeaktivering, KBT, m.fl.)
Symptom på nedstämdhet och depression
Hos den som har en depression är självkänslan ofta låg och barnet kan ha mycket kritiska tankar om sig själv. Barnet kan också tappa lusten från sådant som det brukar tycka om att göra och det är vanligt att barnet/ungdomen isolerar sig, drar sig undan eller hamnar i konflikt med omgivningen.
Symptomen varierar såklart beroende av ålder.
Vanliga symptom på nedstämdhet / depression är:
- Sömnstörning: Sover för mycket eller för lite
- Aptitpåverkan: Äter för mycket eller för lite
- Kroppsliga besvär: exv magont eller huvudvärk.
- Trötthet och energilöshet som inte går att vila bort
- Koncentrationssvårigheter
- Återkommande tankar på döden och olust att leva
Hur graderas en depression?
Depression graderas i (1) lätt eller lindrig, (2) medelsvår eller måttlig och (3) svår eller djup.
Vid en lindrig depression går vardagen att hantera.
Vid en måttlig depression är vardagen svår, tex går barnet fortfarande i skolan men frånvaron är hög, skolarbetet blir lidande, sömnen påverkas, mm.
Vid en svår depression påverkas livet väldigt mycket. Den sjuka klarar inte att hantera sin vardag, klarar ofta inte av att gå i skolan längre, kan inte sköta sin hygien, mm.
Var ska den deprimerade ungdomen behandlas?
Har ni några råd till föräldrar, lärare och andra i ungas närhet?
- Om du märker att en ung person verkar må dåligt, ta kontakt och fråga om de har något som de skulle vilja prata om.
- Ta dig alltid tid att lyssna när den unge vill tala, även om det är mitt i natten eller då du egentligen inte har tid.
- Bekräfta att det är viktigt att tala om hur man mår.
- Förringa inte den unga personens känslor genom att säga att “sådär känner många”.
- Var inte rädd för att tala öppet om svåra känslor och erfarenheter.
- Ta ungdomars depressiva symptom på allvar.
- Främja en god kontakt mellan föräldrar och skola.
- Skolpersonal bör visa att de bryr sig om de unga genom att ta reda på varför de skolkar och genom att ta sig tid att tala med dem som uppvisar tecken på att må dåligt.
- Inkludera information om självmord och psykisk hälsa i alla skolämnen, till exempel effekter av stress på kroppen i biologiundervisningen, existentiella frågor i svenskan/engelskan och självmordsstatistik i matematiken.
När och var ska föräldrar söka vård med sitt barn vid misstänkt depression?
