En balans i livet och harmonisk inställning till kost och motion har alltid varit fundamental för människors välbefinnande och hälsa. Men ibland sätts den där balansen ur spel. Att fetma är farligt vet de flesta, men grav undervikt, eller att snabbt tappa i vikt mot längd eller att överträna är minst lika farligt.
På Idun Bumm Kungsholmen har vi under pandemin sett att ätstörningar hos barn och ungdomar ökat i en oroväckande takt. Det finns många olika slags ätstörningar: Anorexi, restriktiv ätstörning, hetsätning, picasyndrom, m.fl. Den här texten handlar om anorexi och restriktiv ätstörning, när kroppen får i sig för lite energi i jämförelse med vad den gör av med och hamnar i ett svälttillstånd.
Hur svälttillstånd skadar kroppen
Tappar man i vikt snabbt påverkas kroppen negativt så att en rad kroppsliga livsviktiga funktioner försämras:
- Sårläkningsförmågan försämras
- Immunförsvaret, dvs skydd mot virus och bakterier, försämras
- Leverns förmåga att ta hand om skadliga ämnen försämras
- Musklerna förtvinas (det i sin tur kan leda till skada på njurarna)
- Hjärtat skadas, slår långsammare och eller i otakt
- Ämnesomsättningen och temperaturregleringen försämras
- Tanke- och koncentrationsförmågan försämras
Tecken på att du kan ha en ätstörning
- Du blir mer och mer fixerad vid din vikt och vad du äter.
- Du skjuter på eller hoppar över måltider, äter långsamt och ofta ensam.
- Du äter stora mängder onyttig mat när du är ensam.
- Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.
- Du tränar överdrivet mycket eller får ångest om du låter bli träningen någon gång.
- Du är kritisk till din kropp.
- Du måste äta viss mat på ett särskilt sätt, annars får du ångest.
Du kan även ha svårt att koncentrera dig, känna dig nedstämd, deprimerad eller ha ångest, skada dig själv eller ha självmordstankar.
Ångest kan vara svårt att känna igen för barn och ungdomar. Ångest kan te sig som en kroppslig rastlöshet, att hjärtat slår snabbare eller hårdare, att man blir illamående, får svindel eller ont i magen.
Det är viktigt att du som känner igen dig i beskrivningarna söker hjälp.
Anorexia nervosa
Anorexi präglas av rädsla av att gå upp i vikt och begränsat matintag. Kropps- och viktfixering förvärras med sjunkande vikt.
Det är inte ovanligt att personer med anorexi övergår till vegetarisk eller vegansk kost.
Många drabbade försöker ofta samtidigt maximera sin förbränning genom långa promenader och/eller intensiv träning.
Ofta ser den som har anorexi på sin kropp extra dömande och strängt och kan uppleva sig som tjock, ful och äcklig och ägna långa stunder åt att spegla sig.
Restriktiv ätstörning
De som har en restriktiv ätstörning äter för lite utan att ha en anorektikers föreställningsvärld. Patienten undviker inte sådan mat som de tänker de blir tjocka av utan har andra förklaringsmodeller till varför de undviker den maten.
Det kan tex handla mer om en ovilja att låta kroppen förändras (tex ett barn /en ungdom i eller före puberteten som inte vill få en vuxen kropp) eller en ovilja att äta vissa saker, mat av vissa färger animalisk kost eller gluten tex.
De som har en restriktiv ätstörning och är kraftigt underviktiga ska behandlas som om de hade en anorexi även om orsaken till sjukdomen är en annan.
Gemensamt för alla ätstörningar
Hos personer med ätstörningar blir självkänslan direkt kopplad till hur väl den sjuka lyckas kontrollera sitt ätande och sin vikt. När den drabbade kan avstå från mat trots betydande hunger känner hen sig nöjd med sig själv och självkänslan ökar.
Ytterligare en gemensam faktor för ätstörningarna är att personen blir alltmer självupptagen, tvångsmässig och socialt isolerad då inget tillåts störa de tvångsmässiga rutinerna.
Behandling av ätstörning
Behandling av ätstörningar är utmanande framför allt för att den sjuka inte alltid önskar ett tillfrisknande. När rutinerna kring mat och träning ändras, ses det som ett hot och det är inte ovanligt att det utlöser väldigt mycket ångest hos den drabbade. Läkaren, psykologen, föräldrarna och alla de som engagerar sig för att bota sjukdomen upplevs inte sällan som elaka.
Inom vården syftar behandlingen dels till att upplysa patient och anhöriga om att vi ser vad som pågår och att det inte är bra för kroppen. Täta medicinska kontroller behövs då flera organ drabbas och kan komma att skadas. Målet för behandlingen är dels att försöka bryta svälttillståndet och dels att försöka motivera patienten att se problemet med sjukdomen och försöka motivera patienten att själv vilja följa våra kost och motionsråd.
Det finns tyvärr inget magiskt piller som botar anorexi och ätstörningar.
Forskning har visat att det är bra med täta uppföljningar, engagerade behandlare och engagerade anhöriga. Det är också bra med “tvärprofessionella team” inom vården med både läkare och psykologer. Därför brukar vi på Idun Barnklinik Kungsholmen alltid jobba med läkare och psykolog då en ätstörningsproblematik ska angripas. Ibland behövs dock psykolog på högre vårdnivå (BUP). Det är ofta svårt att veta i förväg.
Vad behöver föräldrar hjälpa till med?
För att lyckas få barn/ungdomar att dra ner eller helt sluta upp med träning och äta 6 stycken mål mat dagligen i rimliga portionsstorlekar på regelbundna tider enligt tallriksmodellen behöver föräldrarna i praktiken ibland vara hemma med sitt sjuka barn / sin ungdom. Dvs ofta behövs en sjukskrivning för vård av allvarligt sjukt barn.
Ofta behöver en föräldrarna hjälpa sitt sjuka barn med ångestlindring efter en måltid tex genom att barnet efter måltid sätter sig med en varm filt hos sina föräldrar och ser på en trevlig film eller läser en bok.
Glöm inte bort dig själv!
Men det är också viktigt att föräldrar till barn/ungdomar med ätstörningar ändå själva tillåts ta pauser från sin oro. tex genom att göra saker tillsammans med ert barn som ni alla gillar, med familjen eller vännerna.
Försök att hitta sätt som gör att alla kan slappna av och ha det bra tillsammans, även om ert barn inte har blivit fri från sin ätstörning är det bra att försöka att inte låta ätstörningen styra livet allt för mycket.
Läs gärna våra andra artiklar om sjukdomar och hälsotillstånd hos barn och unga.
För mer information om ätstörningar besök gärna:
– Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS)
– 1177
– Stockholm centrum för ätstörningar (SCÄ)
