Sängvätning är mycket vanligt förekommande och egentligen heller ingen sjukdom, men det kan vara nog så besvärligt och tröttsamt för båda föräldrar som tvättar och hjälper till och som får störd nattsömn, som för barnet. Barnet är dock det som påverkas allra minst även om lite äldre barn kan få dålig självkänsla och få svårt med att tex sova över hos kompisar.
Det känns som att mitt barn är det enda som kissar i sängen. Är det så?
Nej, sängvätning är väldigt vanligt, men det är inget som folk pratar högt om tyvärr. Då känns det ovanligare än det är. Ca 15% av alla barn över 6 år är sängvätare. I varje skolförberedande skolklass finns alltså ca 3 barn som är sängvätare.
Hur definieras enures / sängvätning?
Sängvätning är inte det lilla barnet som kissar i sin blöja på natten. Sängvätning eller enures är barn över 5 års ålder som har ofrivillig urinavgång under sömn, dvs ett barn som inte vaknar när det behöver kissa utan urinblåsan tömmer sig helt i sängen.
Är sängvätning ärftligt?
Ja, enures eller sängvätning är ofta ärftligt. Mer än hälften av alla barnen som är sängvätare har en eller två föräldrar som har haft samma problem.
När ska man behandla sängvätning?
Fårn 6 års ålder erbjuds aktiv behandling mot sängvätning. En viktig del för att nå framgång i behandlingen är att barnet blir behandlingsmotiverat.
Vad orsakar enures / sängvätning?
1. Djup sömn
Barn har en hög väckningströskel. De vaknar helt enkelt inte när kroppen försöker signalera att den vill kissa.
2. Ökad urinproduktion nattetid
ADH, hormonet som minskar urinproduktionen bildas jämt över dygnet hos en liten bebis. När barnet är några år gammalt ska ska hormonet öka under natten, så att njurarna minskar sin urinproduktion. För många barn så mognar ADH-systemet långsammare, vilket innebär att mer urin produceras på natten än vad som får plats i urinblåsan. Antingen vaknar barnet och går upp och kissar eller så kissar det i sömnen.
3. Överaktivitet av urinblåsan
En överaktiv urinblåsa tömmer sig redan vid små urinmängder. Många av de barnen som har en överaktiv blåsa har besvär av det även dagtid.
Vad utreder man när man går till en barnläkarmottagning för nattvätning?
En basal utredning är att prata om hur barnet mår, avföringsvanor, kissvanor, urinläckage dagtid och nattetid, ärftlighet och vilka tidigare behandlingsförsök man gjort. Det är också viktigt att veta om barnet ofta är full i fart, har högt rörelsebehov, svårt med att hålla koncentration och fokus och om det finns ärftlighet för ADD eller ADHD.
Barnläkaren kommer förutom hjärta, lungor och hud också titta i mun och svalg, ryggslut, kolla muskoloskeletala reflexer i benen, ta vikt och längd och titta på tillväxtkurvan, ta blodtryck, vilja ha in ett urinprov och ibland är det också viktigt att titta på barnets yttre genitalia eller känna efter med handske i rumpan om barnet är förstoppad. Eftersom de två sistnämnda undersökningarna är kroppsundersökningar av privata områden så är det bra om man som förälder och barn är lite förberedd på just det senare.
Blodprover behövs oftast inte. Har man emellertid ett barn som dricker stora mängder, har gått ner i vikt eller svullnat så kan prover behöva tas för att utesluta att det inte är något annat som ligger bakom nattkisseriet.
Det är bra att som förälder försöka ha koll på:
- Hur mycket barnet dricker dagtid.
- Om barnet har svårt att hålla tätt dagtid.
- Om barnet har eller har haft besvär med förstoppning.
- Om barnet har haft en urinvägsinfektion.
- Hur barnet sover på natten.
- Om barnet snarkar.
- Ärftlighet: Har någon annan i familjen haft problem med sängvätning?
- Vad man försökt med tidigare.
När ska man söka akut vård för sängvätning?
- Om ditt barn har en uttalad trötthet.
- Om ditt barn har gått ner i vikt / vikten inte ökar som den ska.
- Om ditt barn har ökad törst och behov att dricka stora mängder på natten.
- Om ditt barn måste krysta i samband med att det ska kissa och eller urinstrålen är svag.
Hur behandlar man enures / sängvätning?
- Dels brukar man hjälpa barnet att vakna (alarm som låter när man kissar). – Dels brukar man hjälpa kroppen med hormonet som minskar urinproduktionen nattetid genom att tillföra det som en medicintablett (Minirin).
- Man brukar också vilja minska urinblåsans överaktivitet genom att ge tarmreglerande medel (förstoppningsbehandling), eftersom man vill hålla tjocktarmen som går direkt bakom urinblåsan mjuk och så tom som möjligt. Det ser vi är viktigare hos de barn som har lite skvätt i underkläderna även dagtid.
- Förutom det brukar man också försöka minska på mängden vätska som barnet dricker på kvällen. För att lyckas med det senare behöver man ofta påminna barnet att dricka och kissa regelbundet dagtid. Ungefär 6-7 gånger varje dag, dvs varannan till var tredje timme ska man kissa och dricka.
- Hos barn som snarkar på grund av stora halsmandlar kan sömnen vara så påverkad att vi ser att hälften blir natttorra om man opererar bort de stora halsmandlarna.
- Kiss- och dricklista: På barnläkarmottagningen kan de hjälpa till med att skriva en kiss- och dricklista. Det finns också specialla klockor med larm som diskret påminner barnet att de ska tex kissa eller dricka. Dessa finns att köpa på https://www.sangvatningsbutiken.se/inkontinens
Vad kan jag göra själv som förälder?
- Hjälp ditt barn med självkänsla och självförtroende. Det är viktigt att även om man själv är trött och uppgiven inte förmedla känslan av skam och bestraffning till sitt barn.
- Låt ditt barn leva som andra barn i sin ålder. Inte stanna hemma från klassresor etc.
- Dricka mindre på kvällen. Men av de barn som kommer till barnläkarmottagning har alla redan provat just detta och det har i de fallen sällan hjälpt.
- Låt barnet varva ner innan läggdags och avsluta med att kissa.
- Ha nattlampa tänd eller lämna tänt på toaletten så att barnet vågar gå upp och kissa.
- Sist men inte minst: Ha tålamod det kommer bli bra och vi ska hjälpa er med det!
