RS-virus Àr ett lurigt virus, som Ä ena sidan ger milda förkylningssymptom hos de flesta, men som Ä andra sidan kan göra vissa barn, ffa spÀdbarn under 6 mÄnader vÀldigt, vÀldigt sjuka.
Respiratory syncytial virus (RSV) eller RS-virus, Àr ett vanligt förkylningsvirus som cirkulerar i befolkningen. Det brukar spridas som mest i februari eller vabbruari varje Är. Vartannat Är brukar vi fÄ en vÀldigt stor topp av RS-virus och vartannat Är en lite mindre topp och varje Är i februari brukar sjukhusen gÄ pÄ högvarv.
Vi lÄter Dr Lena Catry svara pÄ lite frÄgor om RS-virus.
Dr Lena Catry har bÄde doktorerat pÄ immunförsvaret mot virus och har en son som blev just sÄ dÀr vÀldigt, vÀldigt sjuk av RS-virus nÀr han var liten sÄ han fick intensivvÄrdas under 1 vecka.
Har den erfarenheten förÀndrat dig som barnlÀkare?
Ja, verkligen. Den erfarenheten var verkligen en tankestÀllare. Inom barnsjukvÄrden trÀffar vi sÄ oerhört mÄnga barn med RS-virus, och de flesta mÄr ju ganska bra, sÄ det blir lite slentrianmÀssigt och banalt för oss med att möta Ànnu ett barn med en RS-virusinfektion. Men RS-infektioner kan ju vara lÄngt ifrÄn banala. Sedan dess har jag Àgnat en del tankar och lÀst pÄ mycket kring varför vissa blir sjukare Àn andra. De barnen vill man ju verkligen inte missa. Samtidigt har ocksÄ min tillit till hela sjukvÄrdskedjan (1177, SOS Alarm, brandmÀnnen, ambulanspersonalen, personalen pÄ sjukhuset) vuxit nÄgot enormt. Allt klaffade nÀr det behövdes som mest.
Men vad Àr det som hÀnder i Är? Varför Àr det sÄ mycket RS-virus just nu?
Möjligtvis har vi varit duktiga pÄ att hÄlla avstÄnd pga corona, och inte ta förkylda barn till dagis och skolor. Nu har restriktionerna lÀttat. Det innebÀr inte att förkylda ska vistas ute i samhÀllet, men tyvÀrr har nog mÄnga tolkat det som att faran Àr över och lÄter förkylda barn som Àr corona-negativa vistas ute i samhÀllet.
Mitt barn har redan haft RS-virus som liten, kan man fÄ viruset tvÄ gÄnger?
Jo, visst kan man fÄ RS-virus flera gÄnger i livet. Immuniteten mot RS-virus hÄller sig under 1 eller 2 sÀsonger och sen kan man bli sjuk igen och tyvÀrr saknar vi vaccin mot RS-virus. De allra flesta som Àr nÄgra Är gamla fÄr dock milda symptom nÀr de insjuknar igen senare i livet.
Vad Àr symptomen pÄ RS-virus?
RS-virus brukar ge milda förkylningssymptom och i princip alla 2-Äringar har haft RS-virus. Bubblig snuva, hosta, andningssvÄrigheter och att barnen Àter sÀmre Àr inte ovanligt. De flesta barnen fÄr inte feber trots att de Àr rÄförkylda.
Förkylningssymptomen blir gradvis sÀmre dag för dag, men efter 5:e dagen brukar det vÀnda. Man kan rÀkna med att det tar 10-14 dagar innan barnet Àr helt ÄterstÀllt.
UngefÀr 1% av de barn som drabbas behöver sjukhusvÄrd. Hos nÄgra drabbade finns risk för att viruset trÀnger djupare in i luftvÀgarna och in i lungorna. Risken Àr högre för intensivare sjukdomsförlopp hos barn under 6 mÄnader. Barnens luftvÀgar drar ihop sig och blir smalare och mer slemfyllda och symptomen pÄminner lite om astma. RS-virus kan emellertid Àven orsaka pÄverkan pÄ hjÀrtat och RS-virus kan ocksÄ pÄverka andningscentrum hos nyfödda barn.
Om 99% inte behöver sjukhusvÄrd, varför Àr det en sÄ stor grej med att RS-virus sprids just nu i sÄ fall?
Jo men det Àr enkel matematik. Det föds 120000 barn i Sverige Ärligen. Det innebÀr att vi varje RS-sÀsong har ca sextio tusen barn som Àr under 6 mÄnader under RS-sÀsongen. Om 600 av de mÄste vÄrdas varje Är sÄ tar det snabbt upp alla akutsjukhusens barnvÄrdsplatser. Dessutom ska sjukvÄrdspersonalen rÀcka till bÄde till att bemanna avdelningarna och akuten samtidigt som den egna sjukvÄrdspersonalen ocksÄ vabbar.
Nu under hösten 2021 hade akutsjukhusen planerat att lĂ„ta personal ta ut sin uppskjutna ledighet och semester, ta igen âcorona-vĂ„rdskuldenâ och hade tĂ€nkt bemanna avdelningarna som om det inte Ă€r högsĂ€song.
SÄ med mÄnga sjuka blir det ett högt söktryck pÄ akuten och lÄnga vÀntetider pÄ akuten och fÄ vÄrdplatser Àr inte en bra kombination.
DÀrför mÄste spridningen av RS-virus hejdas i möjligaste mÄn.
Riskfaktorer för allvarlig RS-virusinfektion:
- lÄg Älder / yngre spÀdbarn (under 6 mÄnaders Älder)
- underliggande astma eller annan lungsjukdom
- för tidigt födda barn
- neurologiska handikapp
- muskelsvaghet
- om barnet blir vÀldigt dÄligt redan 1:a eller 2:a sjukdomsdagen
Men det Àr viktigt att Àven till synes helt friska barn kan drabbas riktigt hÄrt av RS-virus. DÀrför ska man vara extra försiktig med barn som mÄr vÀldigt dÄligt redan den första eller andra sjukdagen.
Hur skyddar jag mitt spÀdbarn mot RS-virus?
- TrÀffa inte andra barn just nu (Ätminstone inte inomhus)
- TrÀffa inte förkylda mÀnniskor
- LÄt inte andra hÄlla ditt barn
- LÄt inte smÄsyskon eller andra pussa spÀdbarnet i ansiktet
- TvÀtta hÀnderna ofta bÄde sjÀlv och pÄ syskon
- Undvik folksamlingar (kollektivtrafik)
- Vid hÀmtning av syskon pÄ förskola, undvik att de andra barnen kommer nÀra ditt spÀdbarn
- Ăr mĂ„nga sjuka pĂ„ storasyskonets avdelning? Kanske kan ni hĂ„lla storasyskonet hemma Ă€ven om det Ă€r friskt?
- Förskolor: LÄt barnen ha sovvila i egen barnvagn utomhus! TÀnk Ur och Skur-dagis.
Om du sjÀlv Àr förkyld: TrÀffa inte andra Àven om du Àr covid-negativ. Det kan vara RS-virus du har och som du sprider.
Varför drabbas smÄbarn hÄrdare av RS-virus?
Det finns mÄnga faktorer som gör att smÄ barn drabbas hÄrdare.
LuftvÀgarna Àr smÄ
En faktor Àr förstÄs Àr storleken. De Àr smÄ och luftvÀgarna Àr smÄ. Blir luftvÀgarna mindre pÄ ett litet barn sÄ kan de inte andas in och andas ut ordentligt.
SmÄbarn under 2 Är blir uttorkade
Riktigt smÄ barn kan heller inte andas och amma samtidigt. Ammar de inte blir de snabbt uttorkade eftersom deras njurar inte kan koncentrera kisset. Dessutom krÀks smÄ barn med RS ofta upp slem. DÄ förlorar de Ànnu mer vÀtska.
SpÀdbarn kan inte hosta
De kan heller inte hosta upp slem ordentligt för de saknar helt enkelt muskler för det. Dessutom andas vi bÀttre nÀr vi sitter, men att sitta Àr ju nÄgot vi lÀr oss först vid 6 mÄnaders Älder. RS-virus kan ge svÄrlösta slemproppar och kan man inte hosta sÄ fastnar slempropparna och tÀpper till.
SmÄbarns immunförsvar Àr omoget
Under de tvÄ sista mÄnaderna av graviditeten överförs IgG-antikroppar frÄn mamman till barnet. Dessa skyddar mot mÄnga infektioner, men mot RS-virus har vi inte nÄgon lÄng immunitet och vi har heller inte lyckats utveckla ett vaccin. Det innebÀr att de nyfödda barnen inte fÄr nÄgra antikroppar mot RS-virus av sin mamma. Till viss del kan Àven ospecifika andra antikroppar hjÀlpa oss mot RS-virus och dÀrför Àr barn som inte Àr födda för tidigt lite bÀttre skyddade Àn för tidigt födda barn.
Hur kan man sjÀlv vÄrda sitt barn med misstÀnkt RS?
- LÄt barnet sova halvsittande eller uppÄtlutat
- Amma eller mata oftare eftersom barnet inte orkar Àta lika mycket Ät gÄngen
- Ha öppet fönster för att fÄ in svalare och fuktigare luft nattetid
- AnvÀnd avsvÀllande nÀsdroppar (nezeril)
- Vagga barnet för att fÄ ut slem (tex genom att skumpa med vagnen eller sitta med barnet pÄ en pilatesboll och gunga tillsammans)
- Om barnet har astma, anvÀnds astmamediciner enligt ditt barns högdosschema
NÀr ska man söka vÄrd för RS-virus?
Du ska söka vÄrd med ditt barn om du har ett barn som:
- inte kissat pÄ lÀnge (vÀtskebrist)
- tappat snabbt i vikt (vÀtskebrist)
- fÄr slem i luftvÀgarna som den har svÄrt att fÄ bort
- Àr orkeslös
- inte ammar
- Àr andningspÄverkad
Hur mÀrker jag om mitt barn Àr andningspÄverkad?
Det finns flera tecken pÄ att ens barn Àr andningspÄverkat. Om ett barns lungor inte kan syresÀttas effektivt sÄ Àr barn snabba pÄ att stÀlla om och jobba pÄ mer.
Ett barn med pÄverkad andning:
- Andas med magen
- Man kan se revbenen som dras in
- Ibland ser man nÀsvingarna som dras ut eller att barnet vill andas med hjÀlp av axlarna
- Hostar
- KrÀks slem
- Andas fort, tex 50-60 andetag per minut Àr för mycket för ett spÀdbarn, 40 gÄnger per minut Àr för mycket för en 3-5 Äring
Vad gör man pÄ akuten?
För tidigt födda barn brukar behandlas förebyggande med RS-specifika antikroppar.
LÄngt ifrÄn alla som söker akutsjukvÄrd behöver lÀggas in. HjÀlp fÄr man ÀndÄ. SjukvÄrdspersonalen tittar pÄ flera olika aspekter nÀr de vÀger in vilka barn som lÀggs in. Det finns helt enkelt bara vÄrdpersonal och dÀrmed vÄrdplatser för att ta hand om de allra sjukaste barnen.
SjukvÄrdspersonalen mÄste dÀrför vÀga in riskfaktorer för svÄr sjukdom (se ovan) och titta pÄ ditt barns parametrar och eventuellt ocksÄ se hur just ditt barn reagerar pÄ olika behandlingar pÄ akuten. De tittar ocksÄ pÄ hur lÀnge behandlingseffekten sitter i. Ofta mÀts barnets syresÀttning och jÀmförs mot barnets andningsfrekvens. Ibland, om syresÀttning och andningsfrekvens Àr pÄverkad sÄ tar man blodprov (en sÄ kallad blodgas) för att se hur det ser ut i blodet med pH-halten, och nivÄ av syre och koldioxid i blodet. Det hjÀlper barnlÀkaren att bedöma huruvida barnet sjÀlv klarar att hantera RS-infektionen eller inte.
Ibland fÄr ditt barn gÄ hem med recept pÄ avsvÀllande nÀsdroppar (Nezeril) blandat med koksalt (fastÀn ditt barn inte Àr 1 Är fyllda) och rÄd om att sova uppÄtlutad, amma oftare, vagga bort slem. Ffa vill man ocksÄ att förÀldrarna kommer tillbaka / hör av sig igen, om det blir sÀmre.
Andra fÄr behandling med astmamedicin i en nebulisator (Ailos, Maxim eller Pari-boy) pÄ barnakuten och fÄr gÄ hem men fÄr lÄna en nebulisator av sjukhuset eller sin bumm för att vidga luftrören med luftrörsvidgande medicin (astmamedicin) och koksalt. De har man bedömt att de kommer att klara av dag 3 till dag 5 (som Àr de dagar barnet oftast Àr som sjukast) om de har nebulisatorn hemma.
Vissa barn kanske fÄr gÄ hem men med snart Äterbesök.
Hur behandlas RS-infektion pÄ sjukhus?
NÄgra fÄ (1%) barn Àr sÄ pass pÄverkade att de behöver lÀggas in pÄ barnsjukhus. Det finns inte nÄgon RS-specifik behandling. Det Àr ju ett virus sÄ vi kan inte behandla med antibiotika.
Vissa barn som inte orkar amma kan tillfÀlligt fÄ sondmatning.
Vissa behöver hjÀlp med luftrörsvidgande medicin.
MÄnga av de som lÀggs in behöver ocksÄ hjÀlp att andas med ett högre lufttryck (CPAP eller Optiflow) via slangar i nÀsan eller via en mask. Det högre trycket hjÀlper lungorna att tömma ut luft och fylla pÄ ny luft. Vissa av dessa barn behöver syrgasberikad luft och andra barn behöver assistans att ta sina andetag (genom en respirator) eftersom RS-viruset hos smÄ spÀdbarn ibland ocksÄ pÄverkad det centra i hjÀrnan som styr andningen.
Varför provtas inte alla barn för RS?
Det Àr resursfördelningsfrÄga. Att ta prov pÄ alla har ansetts vara för dyrt.
Det Àr viktigast att provta de barn som ska lÀggas in för att de ska kunna samvÄrdas (dvs ligga i samma rum) som andra barn utan att andra barn som inte har RS smittas av RS-virus.
Det kan ocksÄ vara bra att ta prov pÄ de barn som man vill ska kunna följas upp av en öppenvÄrdsmottagning, dÀr man inte vill fÄ in barn med covid, sÄ att man vet att det Àr RS som barnet har.
FÄr man nÄgra men av RS-virus?
Vi vet att ungefÀr hÀlften av de barn under 6 mÄnader som behövt luftrörsvidgande medicin pÄ sjukhus för RS senare i livet utvecklar astma. Det Àr emellertid svÄrt att veta vad som Àr orsaken till att RS-infektionen blev sÄ svÄr och vad som Àr följden av att den blev sÄ svÄr.