VINTERKRÄKSJUKA

Just nu härjar vinterkräksjukan som värst men vinterkräksjuka förekommer från oktober till slutet /mitt av april. Ofta bryts infektionssäsongen när det är varmare och vi är ute mer och när barnfamiljerna har påsklov och helt enkelt inte ses på ett litet tag (ungefär vecka 15).
 
Vinterkräksjukan orsakas av Calicivirus som är mycket smittsamt och en sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen och genom kräkningar.
 
Vinterkräksjukan-viruset kan överleva länge i miljön och smitta från t ex textilier.
 
Inkubationstiden, dvs tiden det tar från smitta till insjuknande är allt från en halv dag till 2 dygn och symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Man kan också vara bärare av viruset utan att ha symtom.
 

Hur smittar vinterkräksjuka?

Viruset kan spridas på olika sätt: via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk, via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten.

Vätskeersättning

Vätskeersättning är en speciell salt- och sockerlösning, som är det bästa vuxna och barn kan dricka för att återställa vätskebalansen.* Det kan vara bra att ha vätskeersättning hemma, men har du inte det och ni insjuknar så kan man blanda egen, se recept här. 

Det är mycket viktigt att du är noga med måtten om du blandar egen vätskeersättning. Vet du med dig att det inte är din styrka att vara noggrann med måtten när du är sjuk och trött, så köper du färdig vätskeersättning.
 
*Små barn som är under 6 månader och får kräkningar och diarréer ska fortsätta amma eller få bröstmjölksersättning. Bröstmjölk och bröstmjölksersättning är det lilla barnets vätskeersättning.

Symptom /sjukdomstecken på vinterkräksjuka

Man måste alltid tänka på att vad som antas vara en magsjuka kan vara något annat. Ett barn som har nydebuterad diabetes, som har en allvarlig annan infektion såsom lunginflammation eller njurbäckeninflammation, kan också kräkas och må illa. Då är det nästan aldrig så att de andra i hemmet är sjuka så är fler smittade hemma eller på förskolan blir vi inom sjukvården lite lugnare.
 
Symptomen på vinterkräksjuka kommer snabbt, men ditt barn /du blir oftast snabbt bättre och redan efter ett par dagar kan du vara helt återställd. Symptomen på vinterkräksjuka är följande:
  • Illamående
  • Kräkningar
  • Ont i magen
  • Diarréer
  • Feber
  • Huvudvärk
  • Trötthet och orkeslöshet
Oftast har flera i omgivningen insjuknat ungefär samtidigt.

Hur undviker vi att bli sjuka och sprida smitta?

  • Tvätta händerna med tvål och vatten, att bara sprita händerna räcker inte. Tvätta med mycket tvål och länge.
  • Undvik salladsbufféer.
  • Personer som har vinterkräksjuka eller misstänker att de kan ha smittats, ska vara extra noga med handhygienen och bör inte laga mat / hantera livsmedel som andra ska äta.
  • Pappershanddukar (alltså ej tyg) bör användas på arbetsplatser, skolor och förskolor.
  • I hemmet ska den sjuka ha en egen handduk att tillgå och helst en egen toalett.

Vad kan vi göra själva?

  • Under vinterperioden kan det vara bra att vara förberedd och ha vätskeersättningstabletter hemma redan innan man blir sjuk.
  • Ge vätskeersättning, 1 matsked (10-15 ml) var 5:e minut. På apoteket finns medicinsprutor, de är oftast på 5 ml eller 10 ml.
  • Barn som är magsjuka vill oftast inte äta heller. De mår illa och har ont i magen. Ge smärtlindring
  • Undvik sådant som sätter igång magen: lightprodukter, fullkornsbröd, messmör, starkt kryddad mat.
  • Vissa barn kan också bli känsliga för laktos under 2-3 veckor efter en ordentlig magsjuka så dra ner på det.
  • Mata gärna med mat som stoppar magtarmkanalen såsom kokt fisk, kokt kött, gröna bananer, blåbärssoppa, ris, vitt bröd.

När behöver man söka hjälp vid vinterkräksjuka hos barn?

Små barn som är under 6 månader och får kräkningar och diarréer ska fortsätta amma eller få bröstmjölksersättning. Bröstmjölk och bröstmjölksersättning är det lilla barnets vätsekersättning.
 
De barn som inte blir bättre utan sämre och sämre behöver påtittas av sjukvårdskunnig personal.
 

Var generösare mot dig själv med att åka till barnakuten om du har ett barn som har en kronisk sjukdom.

När är det bråttom med att söka hjälp?

  • Trött och slött barn som kissar sämre och inte får i sig vätska.
  • Barnet är trött och orkar inte leka / är ointresserad av omgivningen
  • Om barnet får ont i magen och det blir värre och värre.
  • Det finns blod i kräkningarna eller i bajset.
Vinterkräksjukan Idun Bumm Kungsholmen

Är du även orolig för RS-viruset? Läs vår artikel där Doktor Lena Catry svarar på de vanligaste frågorna gällande RS-virus hos barn.

Dela Artikeln

Share on facebook
Share on linkedin
Share on twitter
Share on email

Fler artiklar du kanske gillar

Sängvätning hos barn Idun Bumm Kungsholmen
Doktorn svarar

ENURES – SÄNGVÄTNING HOS BARN

Sängvätning är mycket vanligt förekommande och egentligen heller ingen sjukdom, men det kan vara nog så besvärligt och tröttsamt för båda föräldrar som tvättar och

Läs Mer »